Hopp :)

Jag vet att jag har varit väldigt bitter och deppig på sistonen över min situation... de tar som bara den på krafterna när man har ont...

Men ikväll så känner jag mig faktiskt mycket gladare... jag känner hopp :)
Man går så mycket in i smärtan att man nästan glömmer det mest underbara med allt... det är ju trots allt ett litet liv i min mage... som snart, snart kommer ut till oss... :)

Har fått en del bra nyheter idag... Och en del idéer :) Så jag känner mig taggad att få komma igång ;)

Calle är en riktig klippa, han står ut med mitt gnäll samtidigt som han försöker få mig att bli gladare...

Allting kommer att bli jätte bra....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Tack för kommentaren!